Kosmetikans effekt både i vatten och på land

Smink- och hudvårdsindustrin omsätter mångmiljardbelopp varje år, och riktar sig till både män och kvinnor i alla åldrar. Det finns inte många hushåll utan vare sig tvål, återfuktande produkter, deodorant eller tandkräm! Tillgången till internet och ett allmänt intresse har de senaste åren gjort målgruppen mer kunnig och upplyst om ingredienserna som finns listade på baksidan av våra mirakelkrämer.
Argumenten för att använda ”grönare” kosmetika och hudvård är ofta baserade på hälsofördelar genom att producenterna eliminerar kända cancerogena ämnen och starka kemikalier. Men det finns ännu en anledning till att go green – miljön! Det som sköljs av våra ansikten varje dag skickas sedan ner i avloppet och ut i vår värld, där det gör ett större avtryck än en kanske kan tro.

Bildkälla: Tellus Mellanvård

Statistik från EPA och US Census Bureau visar att mer än 3 miljoner ton kemikalier från hygienartiklar varje år dumpas ut i våra hav. Eftersom att havsutsläpp är en av de vanligaste metoderna för att hantera avfall, är det svårt att säga exakt hur stor effekt just smink och hudvård har på miljön – men med tanke på industrins tillväxtfart är det helt rimligt att anta att det på allvarliga sätt påverkar våra ekosystem. Och de miljögifterna går vi och bär omkring på i våra necessärer varje dag! För att dra några exempel:

DDT, till exempel, är en ingrediens som brukade finnas i många vardagsprodukter (men är nu förbjudet i många länder) och som enligt studier finns kvar i naturen i mer än tjugo år efter att det släppts ut, med negativ verkan på ekosystem.

Natriumlaurylsulfat, ibland kallat natriumdodecylsulfat, är vanligt i schampo och tandkräm men har visats vara extremt giftigt för undervattensmiljöer. Samma sak gäller för Hydrokinon, en ingrediens som kan hittas i hyblekningsprodukter.

En helt vanlig flaska fuktkräm från ditt badrumsskåp skulle alltså kunna göra stor skada på den marina miljön och i värsta fall till och med störa parningsmönster hos fiskar, vilket givetvis har betydande konsekvenser sett ur ett hållbart perspektiv. Arter dör ut eller muteras, sjöar och hav blir utfiskade och världsorganisationers rödlistor blir milslånga.

Bildkälla: NatalieDee.com

Hittills har vi inte ens berört ämnet om vad som händer på markytan – bara i USA är ca en tredjedel av allt avfall från produktförpackningar i skönhetsindustrin. Hundratals, säkert tusentals, företag använder fortfarande icke nedbrytbara plaster som tar flera sekel för naturen att bearbeta.

Världens länder skiljer sig mycket åt när det kommer till att reglera makeup- och hudvårdsingredienser, jämfört med exempelvis matindustrin som är noga övervakad av flera olika myndigheter. Faktum är att skönhetsindustrin är en av de 2 minst reglerade industrierna! Det finns en självständig verksamhet, Cosmetic Ingredient Review Expert Panel, som självmant tagit på sig uppdraget att granska världens kosmetikingredienser, men trots att de funnits i ca 30 år beräknas de bara ha undersökt runt 11 % av alla ingredienser – och kommit till slutsatsen att endast 9 av dessa är skadliga. Det låter inte helt rätt, eller hur? Det tycker inte heller självständiga Environmental Working Group, som i sin Campaign for Safe Cosmetics slår fast att det finns dussintal av skadliga ingredienser som dagligen säljs världen över.

Ta USA som ett exempel igen, där en enorm mängd produkter säljs varje dag. I snitt är 89 % av ingredienserna i de nämnda produkterna inte granskade av någon institution och är därmed inte heller garanterade att vara oskadliga för varken människa eller miljö. Men det är på samma gång inte olagligt att som företag använda sig av ogranskade ingredienser – det finns ingen institution som kontrollerar eller kräver att använda ämnen ska vara okej – och inte ens Food and Drug Administration som har ansvar för att överblicka industrin har någon auktoritet att sätta sådana krav.
Det finns lagar och regler inom Sverige (och flera andra EU-länder), men de är invecklade, komplicerade och fyllda med kryphål som företagen är experter på att hitta. Varför bry sig om miljön när det går att spara pengar?

Ironiskt nog finns det ett otal lagstiftningsrörelser som granskar säkerheten när det kommer till hur produkter används på span, hos frisörer och vaxningssalonger – men extremt få för ingredienserna som finns produkterna som granskas.

Bildkälla: NY Times

Men vänta! Ge inte upp på livet – det finns ett ljus i slutet på den sönderfrätta tunneln. Många företag idag satsar på en grön image, och tar täten för en mer miljövänlig industri. Lush, The Body Shop, Sukin Organics … med återvinningsbara förpackningar, 100 % naturliga ingredienser eller en samling av olika miljöcertifieringar gör dem till goda föredömen för sina konkurrenter.
Proctor & Gamble satte för ett par år sedan hållbarhetsmål inför 2020 som inkluderar förpackning, avfallshantering av syntetiska kemikalier och en större användning av förnyelsebar energi; och uppmuntrar sina konkurrenter att göra detsamma. Och det funkade! Som ett resultat kom hela sju kosmetikföretag in på Ethisphere Institutes lista över världens mest etiska företag. Oavsett om det är ett PR-trick eller inte, är det ett steg närmare en renare miljö!

Men är steget stort nog? Även om ekotänket är på god framfart inom skönhetsindustrin med ett fåtal företag i ledning, är trenden snarare baserad på konsumentbegäran än samvets- eller myndighetsgrunder. För att försäkra oss om att den hållbara utvecklingen håller i sig, borde det snarast sättas in tuffare granskningsprocesser, lagstiftning och politiska beslut. För vad händer när kunderna glömt bort de smältande isarna och de döende fiskarna, och hittar något annat att rikta sina uppsminkade blickar mot?

Använda källor:
Urban Times
SafeCosmetics.org
US Food and Drug Administration
Läkemedelsverket

Palmolja

Etiketter

,

Bildkälla: Lantmannen.se

Vad? Palmolja.

Var finns den? I det mesta. Margarin, glass, kakor, stearinljus, tvål, rengöringsmedel, makeup.

Hur hittar en den? Oljan redovisas sällan i innehållsförteckningen som just palmolja utan maskeras istället som vegetabiliskt fett eller vegetabiliskt olja – vilket givetvis kan innebära andra fetter eller oljor än den från palmerna. Det var först i december 2014 en förordning inrättades som tvingar producenterna till att märka ut exakt vilka fetter och oljor produkten innehåller, för att låta konsumenten göra ett eget val.

Varför används den? Oljan innehåller vitamin E och provitamin A, två vitaminer som bl.a. är bra för huden. Ersätter ofta transfetter sedan riskhypen angående dessa under 2000-talet.

Vad finns det för alternativ? Faktum är att det bästa alternativet faktiskt är palmolja – certifierad sådan. Men vill en helt utesluta det ur sin kost eller skönhetsrutin, går det att prova exempelvis kokosolja.

Vad gör den med naturen? För att anlägga oljepalmsplantager behövs plats. Mycket plats. Därför skövlas regnskog vilket inte bara innebär att stora delar av planetens vackraste natur försvinner för alltid, utan också att mängden koldioxidutsläpp ökar något oerhört när marken eldas. När bara en typ av växt odlas slås många andra växter och djurarter i regnskogen ut, och riskerar att inte komma tillbaka alls. Ett exempel är orangutangerna på Sumatra som räknas vara utrotade inom tio år, om skövlingen fortsätter i samma takt som den gör nu! Och problemen är mycket mer djupt rotade (pun intended) än så.
Regnskogens rötter band tidigare jordmassorna, så när träden eldas upp och skövlas görs de svaga vilket leder till fatala jordskred som leder till problem både för odlingarna och människorna som bor omkring dem. Och skulle inte det vara nog, så besprutas palmerna dessutom så grovt att jorden blir obrukbar – vilket innebär att en efter en tid behöver förflytta hela odlingen till nya platser, där ännu mer regnskog skövlas och besprutas, och så sluts cirkeln.

Vad gör den med människan? Palmoljan utvinns genom upphettning till 100° C, en temperatur då cancerogena bensopyrener (som främst ökar risken för bröst-, prostata- njur- och ändtarmscancer) bildas. Dessutom innehåller oljan höga halter av mättat fett, till största del palmitinsyra (ren palmolja kan innehålla så mycket som 40 % palmitinsyra!), vilka kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot är oljan inte mer skadlig för individen än andra produkter med mycket mättat fett.
Det är inte bara regnskog som förstörs för att ge plats åt odlingar, utan även människors levnadsområden jämnas till marken. Det innebär inte bara att deras husrum försvinner, utan också odlingarna de försörjer och livnär sig på. De enda alternativen som finns kvar är att antingen börja arbeta utanför byn de bott i, eller att försörja sig genom jobb på oljepalmsplantagen – något som inte är helt lätt då plantageägarna hellre anställer utländsk arbetskraft med industriell vana, eller får dem att jobba gratis för att kunna nå upp till sina arbetsmål. Byborna kan alltså inte vinna på plantagen, även om de vid en första anblick kan verka som ypperliga arbetsmöjligheter för lokalbefolkningen.

Bildkälla: RSPO.org

Bör en svartlista palmoljan helt? Den som inte är certifierad av ex. RSPO, Roundtable on Sustainable Palmoil, ja. Men har förpackningen RSPOs logga är det helt okej, åtminstone sett ur en ekologisk och social synvinkel (de mättade fetterna finns såklart kvar). RSPO står bakom dessa fyra certifieringsordningar:

  • Identity Preserved: palmoljan är fullt spårbar till ursprunget och hålls separat från icke-certifierad palmolja genom hela värdekedjan
  • Segregerad Palmolja: kan inte spåras tillbaka till ursprungsplantagen då den blandas med certifierad palmolja från annat ursprung (men samtidigt hålls skiljd från icke-certifierad sådan)
  • Mass Balance: oljan är inte spårbar då det är en blandning av både certifierad och icke-certifierad palmolja
  • Book and Claim (Green Palm Certificates): stöttar produktionen av certifierad palmolja. De som odlar certifierad palmolja får en premie per ton producerad palmolja, även om den fysiska palmoljan som når företaget inte är certifierad

Vilka källor har använts?
Wikipedia
Livsmedelsföretagen
ICA-kuriren
Pulstagning.se
Råd & Rön

Vilka företag köper in palmolja, och hur mycket?
Tabell från Råd & Rön

Mikroplast

Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , ,


Bildkälla: Naturvernforbundet.no

Vad? Mikroplastpartiklar.

Var finns de? Återfinns i bl.a. duschkräm, skrubbar och tandkräm.

Hur hittar en dem? Kolla efter polyeten (pe), polyetentereftalat (pet), polypropylen (pp), polyvinylklorid (pvc), polystyren (ps) och polyvinylacetat (pvac) i ingredienslistan. Det betyder plast!

Vad finns det för alternativ? Flera märken erbjuder alternativ som istället skrubbar med naturliga ämnen som salt, socker, korn, kärnor, bark eller lera. Se produktlistan längst ner.

Vad gör det med naturen? När mikroplasterna sköljs ut i avloppet hamnar de först i reningsverket, där de till största del tas om hand. Men allt försvinner inte, utan ca 40 ton släpps ändå årligen ut i Östersjön.  De små partiklarna drar till sig miljögifter som PCBer, PAHer, pesticider, PBDEer, alkylfenoler och BPA, och äts till sist upp av havslevande djur. Förutom att fiskar och skaldjur drabbas genom att få sämre näringsupptagningsförmåga, finns risken att miljögifterna tar sig in i djurens fettvävnader och därifrån klättrar uppåt i näringskedjan – rakt upp till oss människor som trycker i oss sill och lax på midsommarbordet. Enstaka studier visar på att miljögiftskoncentrationen kan vara kan vara upp till en miljon gånger högre på plastpartiklarna än i vattnet runtom kring dem. Smaskigt, va?
Nåja, det kanske är illa, men vi rensar ju i alla fall bort 90 % av de utspolade plastpartiklarna! Och det är ju najs! Eller hur?

Nja. Faktum är att de resterande 90 ton plastbitar som reningsverken samlar upp sedimenteras i särskilda bassänger och blir en del av det slam som används som på våra åkrar. Så istället för att slänga det i havet, slänger vi det istället i jorden vi odlar i. Får det lov att vara lite potatis till den där sillen?

Bildkälla: Opprop.net

Vilka är de ansvariga, och vad bör de göra? Vi, de individuella konsumenterna, är en lika stor del av lösningen som av problemet. Så länge som vi fortsätter att köpa produkter med plast i, kommer företagen fortsätta sälja dem och producenterna fortsätta att tillverka dem. Så enkelt är det! Börja därför redan idag och rensa ut ditt badrumsskåp på produkter med polyethylene, och köp dem aldrig mer igen – jag struntar i hur len och glödande din hy blir. Det är inte värt det, speciellt inte med alla naturvänliga, likvärdiga produkter som finns på marknaden.
Slam måste sluta användas i våra jordbruk, och reningsverken måste bli bättre på att ta upp och ta hand om all den plats som de bemöts av varje år. Tyvärr finns det inget sätt att ta bort de plaster som redan finns i Östersjön – de kommer att finnas kvar där tills de antingen bryts ner (vilket kan ta många hundra år) eller äts upp av djur och människor.

Vilka källor har använts?
Naturskyddsföreningen (1)
Naturskyddsföreningen (2)
DN.se
Environmental Science and Technology
Elle.se

Produktlistor
Dessa produkter innehåller mikroplaster (utdrag):

ACO Face Scrub Cream
Apoliva Body Scrub
Apolosophy Fotskrubb
The Body Shop Define & Lengthen Mascara
The Body Shop Honey Bronze Brilliance Powder
The Body Shop Moisture Foundation
Colgate Max Fresh One
Gilette Venus Satin Care Lavendel Kiss
Kicks Clean Laundry Body Scrub
L’Oréal Men Expert Hydra Energetic
Vichy Normaderm Rengöring 3-in-1
Neutrogena Visibly Clear Blackhead Eliminating Daily Scrub
Neutrogena Visibly Clear Pink Grapefruit Daily Scrub
Nivea Shower Creme Peeling
Nivea Nivea for Men Skin Energy
Rexona Biorythm

Dessa produkter innehåller inte mikroplaster (utdrag):

Björk & Berries White Forest Body Scrub
Jurlique
Body Exfoliating Gel
Lush 
Rub Rub Rub
Nuxe Gentle Exfoliating Gel with Rose Petals
Pai Kukui and Jojoba Bead Skin Brightening Exfoliator
REN Rosa Centifiola Gentle Exfoliating Cleanser
Rituals Mandi Lur Lur
The Organic Pharmacy Enzyme Peel Mask Vitamin C & Papaya

Inledning

Enligt marknadskonsultföretaget Lucintel kommer skönhetsindustrin år 2017 att omsätta 265 miljarder dollar (ca 2 201 620 000 000 SEK), en ökning med nästan 16 600 % på hundra år*. Och utveckligen kommer inte att stanna. Men vilka konsekvenser kommer den att få på vår planet, och vilka konsekvenser har den redan fått?

Jag kommer att undersöka den påverkan några omstridda ingrediensers och produkters påverkan på miljön, som det sista arbetet inom hållbar utveckling i kursen Naturkunskap 1b.

Jag ska, i den här bloggen, ta upp:

  • vilka ekologiska, sociala och ekonomiska problem som kan uppstå pga objektet, både lokalt och globalt
  • utreda hur problemen ter sig i dåtid, nutid och framtid
  • hitta samband mellan energi, ekosystemtjänster, klimat, miljögifter, hälsa, resursutnyttjande, mänskliga rättigheter, resursfördelning, jämställdhet, ekosystempåverkan, planetära gränsvärden, mm
  • hur vi kan lösa problemen, ur ett hållbart perspektiv
  • vad hållbar utveckling innebär
  • vilka mål världssamfundet har kommit fram till miljömässigt, ekonomiskt och socialt
  • utreda konflikter/synergier mellan hållbara utvecklingsmål och faktiska förhållanden

Källor:
http://www.dn.se/insidan/kroppen-har-blivit-ett-projekt/